Skolans uppdrag är att ge alla elever en likvärdig utbildning och att alla elever ska nå så långt som möjligt. Aktiebolagets uppdrag är att ge ägarna avkastning. De två målen står i konflikt med varandra.

Även om ett aktiebolag grundas utan planer på att ta ut vinst, kan det när som helst säljas till en aktör som börjar göra det.

Sedan friskolereformen klubbades har riskkapitalbolag och börsnoterade koncerner strömmat in. För att maximera vinsten pressas lärarlöner, lärartäthet och behörighet ned. Pengarna som borde gå till undervisning hamnar i stället hos ägarna, inte sällan i utländska fonder.

Resultatet är ökad segregation, växande skillnader mellan skolor och minskad tillit till hela skolsystemet.

Lär dig mer om problemen med aktiebolag i skolan på stoppaskolbolagen.nu/aktiebolag

Skolpengen skapar djupt orättvisa konkurrensvillkor.

Kommunen är skyldig att ta emot alla elever och kan inte lägga ned verksamhet hur som helst. En fristående huvudman har betydligt större frihet att lämna en skola, ett område eller en elevgrupp.

Ändå får de samma ersättning per elev. Värst är det så kallade friskolestraffet: när en koncern lockar till sig elever ökar kommunens kostnad per elev, vilket automatiskt höjer skolpengen för alla friskolor. Kommunen förlorar eleverna men måste dessutom betala mer till konkurrenterna.

Systemet driver en nedåtgående spiral för kommunala skolor och finansierar koncernernas expansion.

Lär dig mer om problemen med skolpengpå stoppaskolbolagen.nu/skolpeng

Lärare är en av de yrkesgrupper som mår sämst på grund av sitt arbete. En bidragande orsak är att lärares undervisningstid ökat och tid för planering minskat.

Både kommuner och skolbolag använder lärarnas undervisningstimmar som ett billigt sätt att hålla nere kostnader.

Vinstdrivande skolor lär försöka runda regler om undervisningstid genom att kalla undervisning för “handledning” eller “studietid”.

Det behövs därför nationella regler, utan undantag, som sätter ett tydligt tak för undervisningstiden – samt regler för exempelvis klasstorlek och tillgång till stöd. Dessa regler måste vara fullt finansierade för att göra verklig skillnad.

Lär dig mer om lärares arbetsvillkor på stoppaskolbolagen.nu/arbetsvillkor

Friskolereformen lanserades som ett sätt att skapa pedagogisk mångfald och lokalt engagemang. I dag domineras marknaden av ett fåtal stora koncerner med komplexa ägarstrukturer där de största har utländsk aktiemajoritet.

Ännu mer problematiskt är de starka politiska banden: tidigare politiker och höga politiska tjänstemän sitter i bolagens styrelser eller arbetar som chefer. Det skapar en politisk-ekonomisk symbios där de som en gång designade systemet nu tjänar pengar på det och aktivt lobbar mot förändring.

Forskare menar att detta särintresse skyddar vinsterna i skolan trots att väljarna vill förbjuda dem.

Lär dig mer om skolägarna och lobbyismen på stoppaskolbolagen.nu/lobbyism

Skolkoncernernas lobbyister hävdar ofta att friskolorna bara gör mellan tre och fyra procents vinst. Men för de stora koncernerna – som tillsammans har mer än halva friskolemarknaden – stämmer inte den bilden. De har rörelsemarginaler på samma nivå som framgångsrika industriföretag.

Skolmarknaden innebär mycket låg risk jämfört de flesta andra branscher och dess aktörer behöver göra mycket små uppstartsinvesteringar innan de startar en skola. Skolpengen beräknas på kommunens kostnad och föräldrarna betalar ingenting, så det finns ingen prispress.

Mer än 75 procent av AcadeMedias vinst gick direkt till aktieägarna, enligt en granskning av Privata Affärer 2024. Vinsterna används även till att köpa upp andra skolor. Det är ett system som lockar in utländska riskkapitalbolag vars enda mål är finansiell avkastning.

Lär dig mer om vinster i skolväsendet på stoppaskolbolagen.nu/vinster

Valfrihet är bra, men den svenska skolmarknaden handlar i dag mer om företagens rätt att göra vinst än om familjers rätt att välja pedagogik. Det går att bevara valfriheten men fasa ut vinstincitamentet. Föräldrakooperativ, stiftelser och kommunala skolor med olika profiler kan erbjuda pedagogisk mångfald utan att skattepengar förs över till aktieägare.

En utfasning av aktiebolag behöver utredas noggrant, men grundproblemet är praktiskt snarare än principiellt: skolbyggnaderna, lärarna och eleverna finns kvar oavsett vem som driver verksamheten. Frågan är bara vem som ska ha nytta av pengarna.

Lär dig mer om valfrihet i skolväsendet på stoppaskolbolagen.nu/valfrihet