Skolkoncernernas lobbyorganisationer hävdar ofta att den genomsnittliga friskolan bara gör tre–fyra procents vinst. Men den statistiken tar inte hänsyn till att mer än hälften av eleverna går i stora koncerner, där rörelsemarginalerna ligger på nivåer som är jämförbara med industriföretag.
Så länge en skolkoncern lyckas ha större klasser än kommunens skolor är affärsmodellen så gott som riskfri. Skolpengen betalas ut per automatik av kommunerna och skolbolagen utsätts inte för någon prispress, eftersom föräldrarna inte betalar något själva.
Samtidigt erkänner bolagen själva att affärsmodellen bygger på små egna investeringar, stabila kassaflöden och snabbt lönsamma etableringar. Om en enskild koncernskola börjar göra förlust finns det inga juridiska hinder mot att stänga skolan. När elevkullarna minskar är det kommunen som står med ansvaret för tomma platser och stigande genomsnittskostnad per elev, vilket i sin tur höjer skolpengen och skapar överkompensation till friskoleägarna.
Enligt AcadeMedias senaste bokslut går mer än 75 procent av vinsten direkt till aktieägarna genom utdelning och aktieinlösen. Den del som behålls används ofta för att köpa upp andra skolor, snarare än att förbättra undervisningen för de elever vars skolpeng skapat vinsten. Vinsterna blir därmed bränsle i en uppköpsspiral där små huvudmän köps upp, bolagsvärdena stiger och ägandet flyttas allt längre bort från klassrummen.
Resultatet är höga, nästan riskfria skolvinster som gör sektorn attraktiv för utländska riskkapitalbolag och fonder. Och det finns ett skrämmande samband mellan koncernexpansionen och minskad demokrati: ju högre andel elever som går i vinstdrivande förskolor och skolor, desto svårare blir det för politiker att följa väljarnas vilja att fasa ut aktiebolagen från utbildningssektorn.
Fakta
- Stora skolkoncerner har rörelsemarginaler i nivå med industriföretag.
- Affärsmodellen bygger på skolpeng utan prispress, små investeringar och möjlighet att stänga olönsamma enheter.
- Kommunen tar risken: tomma platser och högre genomsnittskostnad per elev höjer skolpengen och överkompenserar friskolorna.
- Vinsterna används för utdelningar och uppköp, vilket driver en uppköpsspiral och lockar mer riskkapital in i sektorn.