När skolor drivs som aktiebolag uppstår en konflikt mellan utbildningens syfte och ägarnas intresse. Skolans uppdrag är att ge varje elev en likvärdig utbildning. Aktiebolagets uppdrag är enligt aktiebolagslagen att ge ägarna avkastning på investerat kapital. I den svenska förskolan och skolan är det elever och lärare som får betala priset för ägarnas avkastningskrav.
Sedan friskolereformen har det varit möjligt för privata bolag att ta emot skolpeng, göra vinst och dela ut den till ägarna. Systemet har lockat in riskkapitalbolag och börsnoterade koncerner som ser skolan som en stabil lågriskbransch: pengarna kommer från kommunerna varje månad och det finns inget inslag av prispress, skolpengen är ju bestämd av kommunen. Det betyder att de ägare som kan hålla nere sina kostnader för lärare och samtidigt locka flest elever gör störst vinst.
För att spara pengar pressar skolbolagen ner kostnader för lärarlöner, lärartäthet och lärarbehörighet. Samtidigt har de största bolagen blivit allt mer komplexa. De använder koncernbidrag och interna lån för att flytta pengar mellan skolor och moderbolag, ofta utan insyn. Resultatet är att offentliga medel – pengar som ska gå till undervisning – i stället hamnar hos ägarna, ibland i utländska fonder.
Problemet med aktiebolag i skolan handlar inte bara om vinsten i sig, utan om styrningen som följer med. Att låta utbildning styras av vinstintresse skapar ett system där det lönar sig att slippa undervisa elever som kräver mer resurser. Resultaten talar sitt tydliga språk: ökad segregation, ökande skillnader mellan skolor och en växande misstro mot hela skolsystemet.
När andelen elever i aktiebolagsdrivna skolor har ökat, har statens granskning och kontroll av skolor och lärare också ökat, eftersom samhället inte kan lita på att aktiebolagen använder skolpengen på ett bra sätt. Den ökade kontrollen drabbar alla skolor, inte bara de vinstdrivande. Vinstdriften har skapat ett administrationsmonster i svenska förskolor och skolor.
Vinstuttag är inte helle förenligt med skollagen. Enligt den ska barn och elever ges stöd så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Enligt den enda rimliga tolkningen av lagen kan försvarbar vinst uppstå först när alla elever fått så mycket hjälp att de inte kan lära sig mer. Men det är självklart inte så aktieägarna ser på saken. De ska först och främst ha avkastning på sitt kapital, sedan kan rektorer använda pengarna som finns kvar till undervisning.
Fakta
- Skolans uppdrag är likvärdig utbildning, aktiebolagets uppdrag är avkastning till ägarna.
- För att öka vinsten pressas kostnader för lärarlöner, lärartäthet och behörighet.
- Komplexa koncernstrukturer gör att offentliga medel kan flyttas bort från undervisning och hamna hos ägare, ibland i utländska fonder.
- Vinstintresset skapar incitament att undvika elever som kräver mer resurser och bidrar till segregation och misstro mot skolsystemet.